e/Zurna

New Query

Information
has glosseng: :For other spellings, see Surna (disambiguation) The zurna (also called surnay, birbynė, lettish horn, surla, sornai, zournas, zurma) is an Armenian outdoor wind instrument, usually accompanied by a davul (bass drum) in Anatolian folk music. The name is from Turkish zurna, itself derived from Persian سرنای surnāy , composed of sūr “banquet, feast” and nāy “reed, pipe”. Turkmen say that Adam, who was moulded from clay, had no soul. It is said that it was only due to the melodious tuiduk-playing Archangel Gabriel could breathe life into Adam. According to a Turkmen legend the main role in tuiduk invention was played by the devil (note the term ″devil openings", şeytan delikleri, in Turkish for the small apertures on the bell). There is a ritual of inviting guests for a celebration which has survived from ancient times. Two tuiduk players stand in front of each other, point their instruments upwards and play in unison. While doing this they perform magic circular movements which remind that this ritual used to be linked to shamanism.
lexicalizationeng: zurna
lexicalizationeng: Zurnā
instance of(noun) a device that requires skill for proper use
instrument
Meaning
Arabic
has glossara: ا الصرناية أو الزرنة آلة موسيقية هوائية تعمل بالنفخ تتألف من قصبتين وجسمها خشبي حيث يتم النفخ في القصبتين بواسطة الفم, وهي من الآلات الموسيقية الشعبية في شمال العراق وتركيا وسوريا وجنوب الجزائر بخاصة، ويعتقد أن التسمية فارسية بمعنى (الناي الجهير).تتصف الزرنة بصوت عالٍ جداً لذلك تشكل والطبل ثنائي إلزامي حيث يستخدمان عادة في الإحتفالات الشعبية والأعراس والرقصات الشعبية التراثية في العراء حيث على صوتهما تجري الدبكة عادة.
lexicalizationara: زرنة
Azerbaijani
lexicalizationaze: zurna
Crimean Tatar
has glosscrh: Zurna - ekseriy alda zerdali ya da dut ağaçından yapılğan alettir. Onıñ ağızğa alınğan tarafı inceçik olsa da, uc tarafı konus şekilinde keñ ola. Uzunlığı 370 mm. Üst tarafında yedi teşik ola ve ast tarafında yuqarıdaki birinci teşikniñ qarşında bir teşik daa ola. Başqa halqlarnıñ zurnalarından ayırdı olaraq, qırım zurnasınıñ büyük rastrubı ola. Zurnanıñ ses sırası bir oktava çerçivesinde diatoniktir. Üfürüv usulını deñiştirseñ ise sesler bir buçuq oktavağace bara. Zurna ekseriy alda çalğı taqımı erkânında qullanıla. Onıñ hususiyeti şu ki, davuşı üzlüksiz ve devamlı ola. Ağız ise bu vaqıtta ukrain volınkasınıñ kürkü kibi, kürk vazifesini icra ete. Zurnanıñ davuşı keskin ve şiddetli ola.
lexicalizationcrh: Zurna
German
has glossdeu: Zurna ist der türkische Name für eine als Sornay zusammengefasste Gruppe von Kegeloboen.
lexicalizationdeu: zurna
French
has glossfra: La zurna, zourna, zorna, zurla, zokra, surnay, surnai, zamr, zamour (en turc: Zurna, en arabe: الغايتة; alghaita, en arménien: Զուռնա), est un instrument à vent à anche double de la grande famille des hautbois dont les origines remontent au . Il tire son nom du persan زورنه (zur : fête, corne ou force et ney : roseau). En Afrique du Nord, elle reçoit aussi les appellations suivantes : algaita, ghaita, rajta, rhaita, etc.
lexicalizationfra: zurna
Hebrew
has glossheb: זורנה הינו כלי נשיפה מעץ הנמצא בשימוש באזור אסיה הקטנה, קווקז וכורדיסטן ומשמש בטקסים מסורתיים. הזורנה איתה מנגנים באזור כורדיסטן נקראת זורנה כורדית. בישראל מספר נגני זורנה בהם צדיק זכריה, יעקב עובדיה, שרון רחמים, ניר רחמים, יניב עובדיה, חיים יצחק, אבי שלמה ואוראל שלמה, נתנאל יוסף ודודו אברהם
lexicalizationheb: זורנה
Croatian
has glosshrv: Zurle (susreću se i oblici imena zurna ili surla) makedonsko-albanska drvena svirala tipa oboe. Narodno glazbalo, u naravi puhačko.
lexicalizationhrv: Zurle
Hungarian
has glosshun: A zurna (perzsa: surnay, زورنه) fából készült keleti nádnyelves fúvós hangszer, legkorábbi leírása a 10. században, Al-Fárábinál található. Az Iszlám hatása alá került népeknél, a Közel-Keleten, a Balkánon, Észak-Afrikában, Indiában, ezen kívül Kínában terjedt el. A magyar töröksíp is ennek a hangszernek egy változata. A zurna az európai zene kettős nádnyelvvel működő hangszereinek, végső soron az oboának, a fagottnak is az őse.
lexicalizationhun: zurna
Japanese
has glossjpn: ズルナ(トルコ語: zurna)は西アジア諸国における民俗楽器の1つで、ダブルリード型の木管楽器である。
lexicalizationjpn: ズルナ
Georgian
has glosskat: ზურნა, აღმოსავლეთის ქვეყნებში გავრცელებული ჩასაბერი საკრავი. საქართველოში ამზადებენ უმთავრესად გარგარის, აგრეთვე კაკლის ხისგან. ღეროზე ზედა მხრიდან ამოჭრილია 7-8 თვალი, ზურგის მხრიდან — ერთი. ბოლოგანიური ღეროს სიგრძე 280—300 მმ. ზურნის დიაპაზონია მცირე ოქტავის b-III ოქტავის C, ზოგჯერ შეიძლება IV ოქტავამდე გაზრდაც. მეზურნეების ანსამბლს (დასტა) შეადგენენ უსტაბაში (I მეზურნე), დამქაში (II მეზურნე) და მედოლე. ზურნა სახალხო დღესასწაულების — ქორწილის, ნიშნობის, ჭიდაობის, ყეენობის, ბერიკაობის — აუცილებელი კომპონენტი იყო. ხშირად იხსენიება XVII—XVIII საუკუნეების ქართულ ლიტერატურაში.
lexicalizationkat: ზურნა
Dutch
has glossnld: De zurna (Turkije, Armenië), zurla (Balkan) of zirne(Koerdistan) is een dubbelriet volkshobo (of schalmei) met een conische boring, die vooral in combinatie met drums als de davul of tupan gebruikt wordt. Het instrument heeft een scherpe penetrerende toon, en wordt mede daarom vooral in de openlucht gebruikt, voor het spelen van volksmelodieën. Dit is vergelijkbaar met de manier waarop schalmeien in West-Europa vooral in de middeleeuwen gebruikt werden. Gerelateerde instrumenten zijn de Marokkaanse Raita, de Chinese suona en de Bretonse bombarde. De zurna en vergelijkbare instrumenten behoren tot de oudste dubbelriet instrumenten ter wereld, samen met de cilindrische dubbelriet neef, de duduk, die een veel zachter timbre heeft.
lexicalizationnld: zurna
Polish
has glosspol: Surma (mac. Зурла, zurla; per. سرنای, surnāi; tur. zurna) – instrument muzyczny z grupy instrumentów dętych drewnianych, w innej systematyce aerofonów stroikowych.
lexicalizationpol: Surma
Russian
has glossrus: Зурна́ — от - сурнай, буквально — праздничная флейта, , - деревянный духовой музыкальный инструмент распространённый также в Азербайджане, Армении, Анатолии, Балканах, Иране, Средней Азии,а также в республиках Северного Кавказа.
lexicalizationrus: зурна
Slovak
has glossslk: Zurna je dvojitý dychový jazýčkový nástroj, ktorý sa používa v anatólskej hudbe. Ako nástroj osmanskej vojenskej kapely sa rozšírila na Balkán (Albánsko, Macedónsko, Bulharsko, Grécko), Kaukaz (Gruzínsko) a Blízky Východ (Irak, Iránu, Sýria).
lexicalizationslk: Zurna
Castilian
has glossspa: El zurna, zourna, zorna, zurla, zokra, surnay, surnai, zamr, zamour o mizmar, es un instrumento de viento de lengüeta doble de la gran familia de los oboe cuyos orígenes se remontan al siglo VIII. Toma su nombre del persa زورنه (zur : fête, corne ou force et ney : roseau). En África del Norte, es reconocido con los siguientes nombres: algaita, ghaita, rajta, rhaita, etc.
lexicalizationspa: zurna
Swedish
has glossswe: En zurna (eller zurla) är en typ blåsinstrument med dubbelt rörblad och konisk borrning, som förekommer på Balkan. Den går också under namnet sopile i Mellanöstern och Italien. I Europa känner man främst till zurnan under namnet skalmeja. I Turkiet spelas den traditionellt till bröllop.
lexicalizationswe: zurna
Turkish
has glosstur: Zurna, Türkiye'nin bir çok yerinde kullanılan, tahta, metal ve kamış kullanarak yapılan, yüksek sesli, bu yüzden büyük davul ile birlikte çalınan, yine bu yüzden açık havada kullanıma uygun, nefesli saz çeşididir.
lexicalizationtur: zurna
Ukrainian
has glossukr: Туйдук, (тюйдук), також Зурна — туркменський народний духовий інструмент з тростини.
lexicalizationukr: туйдук
Media
media:imgDavul zurna.jpg
media:imgKaragoez-davul-Hacivat-zurna.jpg
media:imgMehter zurna.jpg
media:imgMehterhane.jpg
media:imgSurname 17b.jpg
media:imgZournas.jpg
media:imgZurna.jpg

Query

Word: (case sensitive)
Language: (ISO 639-3 code, e.g. "eng" for English)


Lexvo © 2008-2025 Gerard de Melo.   Contact   Legal Information / Imprint